om att gå i tro!

jag går i tro!
tänker att det får bära eller brista!
och tänk att man blir lika förvånad var gång det bär! det e liksom lättare att tro att det ska brista på någe sätt...
men när man väl vågar, när man släpper taget och slutar klamra sig fast vid sin egen oförmåga, sina egna kval och tvivel. när man får känna luft under sina vingar. ja när man kan konstatera; att idag har jag varit modig!
... kan rekommendera den känslan!

"frågan är inte hur mycket en människa kan bära utan vem/vad som bär en människa" m.hallenius.
bra sagt.

- om att vara buren! /hälsningar en lättad, lite mindre rädd och lite mera stolt en!